JiaLiang

Just nu är det förberedelse inför jul som gäller, som vi för övrigt ska fira hemma hos min syster i Sävar, men vi hinner med annat också. Den BB-fotografering vi var på i veckan gick jättebra. I vårt fall är det ingen "BB-bild", utan mer av en "kommit hem-bild", men det är ändå roligt för både oss och barnen att ha som ett minne. Fotografen lyckades få båda tjejerna att skratta genom att göra prutt-ljud med munnen. Tänk att det är något som alltid funkar:-)

Är ni nyfikna på resultatet så kan ni kolla på den här länken:

http://vk.se/familje/

Klicka på "BB-bilder" och från datumet 18/12.

Johan är hemma med oss och vi har ganska så lugna dagar. Vi vaknar mellan 7.00 och 7.30. Ligger och myser en stund innan vi går upp och tittar på det adventskalenderavsnitt vi spelat in tidigare på morgonen. Jag och Johan har turats om att åka in till Umeå och handla julklappar, eftersom varken Lovisa eller Moa tycker att handla är så roligt.

Idag åkte Johan och Lovisa på en liten utflykt till Umeå. De tog bussen dit och hämtade bilen som vi hade stående där efter att Johan druckit "vuxendricka" på jobbets julfest i fredags. På stan, som vi kallar Umeå, passade de på att äta lunch på McDonalds samt handla lite julklappar.
Lovisa älskar att åka buss så hon var mycket förväntansfull redan när hon vaknade i morse. Hon och jag hade av olika anledningar sovit i hennes säng sedan tre-tiden i natt (man kan säga att tre personer i vår säng snarkade och det var inte jag...) och när vi vaknade hade vi en mycket trevlig pratstund. Vi avhandlade ett antal ämnen och Lovisa hade ett par mycket roliga men svåra frågor samt ett förslag:

- Mamma, hur sitter ögonen fast?
- Mamma, jag tycker vi borde måla huset rött nu när det är jul.
- Mamma, vad var jag innan jag blev Lovisa? Var jag en leksak?

Inte visste jag att man fick så svåra frågor när man är mamma:-) Tror det blir ett besök på biblioteket för att låna böcker om kroppens anatomi samt hur barn blir till...

Sedan har Lovisa även börjat ställa frågor om döden och vad som händer. Här är det jättesvårt att förklara att man inte vet, men att det här är det jag vet och det här är vad jag tror. Även om man bara försöker svara enkelt på hennes frågor så känns det som att man ibland trasslar in sig i sina svar.

Moa har däremot inte så mycket frågor utan tar dagen och minuten som den kommer. Hon är ett väldigt glatt barn men med otroligt mycket vilja. Vi har med jämna mellanrum riktiga viljekonfrontationer och hon kan bli väldigt arg. Nu känner man henne allt bättre och vet mer och mer hur utbrotten ska hanteras. Vi har lyckats få bort att hon bits när hon blir arg, men fortfarande kan det komma rejäla nypningar och slag.
Hon vet precis hur hon ska provocera mig så när hon blir sur sätter hon sig tex ner och spottar på golvet. Det har hon gjort från första början och vi antar att det är ett beteende hon har med sig från barnhemmet. Det är ännu bara mig hon provocerar och vi antar att det beror på att hon fortfarande är mest knuten till mig. Därför vågar hon nu testa hur långt hon kan gå. 

Förra helgen släppte hennes rädsla för att jag går iväg, så nu den senaste veckan har vi även provat att Johan lägger henne varannan kväll. Det är svårt att veta om det är rätt tillfälle att börja samt om han borde lägga henne varje kväll för att få en kontinuitet. Men vi har efter viss fundering valt att börja och att det blir varannan kväll. Från början skrek hon i högan sky ända tills hon somnade, men nu har det börjat lugna ner sig allt mer och hon vill ligga nära honom. Lovisa är jätteglad över att jag nu kan lägga henne igen, för det har hon längtat efter ett bra tag.

Moas svartsjuka har även blivit bättre och nu accepterar hon ganska hyfsat att Lovisa kommer och sitter hos mig. Hon gnyr lite men väntar duktigt på att det ska bli hennes tur. Det har varit en jobbig tid, men det är skönt att saker börjar lösa sig.

Moas språkutveckling går med raketfart. Hela tiden kommer nya ord och hon sätter allt oftare ihop tre ord. Igår sa hon tex "Moa blöt händerna". Men hon har fortfarande svårt att säga katalysator:-)
Däremot kan hon nästan sjunga "Natten går tunga fjät, runt gård och stuva" efter att ha hört sin storasyster sjunga den tusen gånger.

Igår hade vi besök av en vän från Kina med familj och hon provade prata med Moa. Man såg att hon förstår vad som sägs, men hon är inte så sugen på att prata tillbaka. Tror det mest beror på blyghet, men även att hon redan nu faktiskt börjat betrakta svenska som sitt huvudspråk. Jag frågade min kompis om ord och uttryck som Moa sagt till mig och hon kunde förstå vissa av dem. Moa har uppenbarligen bland annat sagt de kinesiska orden för "öppna", "stjärt", "boll" och "bära".

 Här är lite bilder från de senaste dagarna:

Mycket har hänt sedan sist, men jag tar det eftersom.

I fredags började vi dagen tidigt eftersom det var Lucia på dagis. Vi hade full sjå att väcka tjejerna när klockan ringde 06:00, vilket jag har full förståelse för eftersom jag och Johan också var dödströtta. Vi kom oss iallafall iväg till dagis och vilket himla fint luciatåg vi fick se. Alla avdelningar hade övat på julsångerna och sedan skapat ett stort gemensamt tåg. Lucia-Lovisa har gått och nynnat sånger konstant hemma, så nu var det kul att höra dem "in action".  Lovisa är i mitten av Luciorna.



Efter luciatåget gick vi hem igen, eftersom fredag är Lovisas lediga dag från dagis. Lovisa var jättetrött och ville helst gå och sova, men vi höll ut till efter lunch. Då tog vi alla tre (Johan fick ingen, eftersom han var på jobbet) en välbehövlig sovvila på 30 minuter. Innan dess hade vi pysslat ett par timmar och se det fina resultatet av deras målande:



Ser ni att Lovisa ritat en panda?

Efter sovstunden hade vi nya krafter och vi fick besök av mormor och morfar. Vi hade en trevlig stund med både fika och middag samt lek. Titta hur fina fjärilar vi har i vårt hus och hur snabbt och högt de kan flyga:



Moa och mormor kramades en stund på soffan:



Moa har sedan sist också valt ut ett gosedjur som sin favorit. Hon har fått namnet Mimmi och ska numera alltid finnas med Moa när hon sover:



Obeservera hennes tuffa flygarjacka som morbror Anders införskaffat i USA.

Lördag började med att jag tidigt tog på mig morgonrocken och smög ut till brevlådan för att ta in tidningen. Den stora Luciabilagan var nämligen med den dagen och eftersom vi var och tog bild för detta, så ville jag se resultatet. Och det blev himla bra. Kolla själv på nedanstående länk:

http://neo.vk.se/bildspel/lucia2009/index.php?imgid=5075

Och det roliga var att tjejerna även var med på tidningens första sida där man gjort ett litet kollage av luciabilder. Det var över 1000 bilder i bilagan, så det var mycket att kolla igenom den morgonen...

Lördag var även vår stora "julbakardag". Vi bakade pepparkakor och lussekatter samt dekorerade stora pepparkakshjärtan för att ha hängande i köksfönstren. Men för att kunna baka detta så var vi först tvungna att åka och handla. Jag tog med mig Lovisa och både jag och Johan tänkte att nu blir det ett himla gråt från Moa, men döm om vår förvåning när hon bara nickade när Johan sa att nu ska mamma åka bort en stund.
Hon vinkade glatt till Lovisa och mig när vi åkte iväg och både jag och Lovisa satt lite chockade i bilen. Lovisa sa efter en stund: "Om Moa inte tänker grina mer, så är jag nog hemma nästa gång"...
Uppenbarligen är det inte så roligt att handla med mamma:-)
Jag för min del tänkte mitt i chocken: "Hallelujah!!!". Vet inte varför, men det kändes stort just då.
Sedan att hon grät igen när jag skulle iväg i måndags är en mindre sak, eftersom vi nu sett att det faktiskt kan gå bra ibland.

Under fredagen började Moa näsa rinna och på lördagen rann det något kopiöst. Hade vi haft en 10 liters hink under hennes näsa så tror jag att den hade fyllts under lördagen. På söndag när vi vaknade hade rinnsnsuvan försvunnit, men nu hade förkylningen brutit ut och hon hade feber. Efter det har hon snörvlat, hostat och varit extremt gnällig på kvällarna och nätterna. Igår hade hon ingen feber, men fortfarande är hon tät i näsan och småhostar. Och hon snarkar väldigt sött:-)

Lördag fick Johan lägga Moa för första gången. Lovisa har verkligen längtat efter att jag ska lägga henne igen, så nu tänkte vi det var dags att prova. Det gick faktiskt bra ända till Johan sa god natt och släckte lyset. Då kom hon på sig och började gråta och ropa efter mamma. Det gjorde hon tills hon somnade ca 20 minuter senare. Hjärtskärande, men samtidigt känns det ganska likt det här med att jag åker iväg. Dvs kör vi bara på så släpper gråten ganska snabbt. Nu ska vi prova att vi lägger varannan kväll, så att vi arbetar in en rutin hos henne.

Söndag passade vi på att klä julgranen efter Johan och Lovisa varit ute och lekt en stund. Tjejerna hjälpte till med stor frenesi och julgranen blev jättefin.



Idag tisdag var det sista dagen på dagis innan jullovet för from nu ska Johan vara ledig fram tom 10/1.  När jag och Moa hämtade Lovisa på dagis fick vi ta bilen dit, fastän det bara är ett par hundra meter mellan oss och dagiset. Lovisa hade med sig hem ett verkstadsprojekt (en "spanartomte"), ett vintertittskåp samt massor av fina teckningar från terminen som varit. En av fröknarna är även bildlärare och har under terminen tagit med sig bilder av kända konstverk som barnen har fått måla av. Lovisa hade gjort ett jättefin kopia av en Picassotavla som nog kommer att ramas in och sättas upp på en vägg här hemma.

Efter vi hämtat åkte vi in till en fotograf i Umeå för att ta en "BB-bild" som ska in i lokaltidningen för att annonsera Moas hemkomst. Jag återkommer med länk när den har kommit in i tidningen. Fotografen var jätteduktig och lockade fram både skratt och bra bilder. Ska bli kul att få se det färdiga resultatet.

Imorgon är planen att åka skidor på gården. Efter att ha haft snö i början av veckan, så försvann den några dagar och istället blev det blixthalka och livsfarligt att gå på gatorna. Men nu är snön tillbaka och jag har hört att det är likadant i södra Sverige. Hoppas nu att snön ligger kvar fram ända fram till våren.  

Framsteg i Moas språkutveckling:
- Nya ord kommer hela tiden, såsom TV, hjälpa, vatten, hår, kamma, etc.
- Lovisa har sagt "Sluta härmas" så många gånger till Moa att Moa nu också börjat säga det till Lovisa. Gissa om storasyster blir irriterad...
- Idag förstod jag att Moa har förstått skillnaden mellan stor och liten. Vi kollade på bilar när vi hade rött ljus i en gatukorsning. Då sa Moa "stor bil" till en mindre skåpbil. Sedan sa hon "Liten bil" till en vanlig sedanbil.

För övrigt:
- Moa kommer att bli en otrolig telefonpratare. Hon älskar att prata i telefon och hon är inte tyst. Hon pratar på kinesiska och det låter så sött. Man skulle bara vilja veta vad hon säger...
- Lovisa har blivit så klok... Hon har så bra förklaringar till allt och säger även till oss om vi inte uppför oss. När vi var på affären sa hon till mig att inte gå mitt i parkeringen utan gå på sidan. "Tänk att jag måste säga till dig" sa hon sedan:-)

Det var ett tag sedan jag skrev sist, men dagarna rusar iväg med en himla fart. Eftersom Moa just nu sover lite oroligt på nätterna pga lättare förkylning så väcker hon mig med jämna mellanrum genom att slå på mig med handen, ropa mamma och vill hålla handen. Det gör att min sömn blir lite ryckig, jag blir trött på kvällarna och prioriterar sömn framför bloggandet.

Det som hänt sedan sist är detta:

Fredag
Lovisas lediga dag från dagis och vi tar det himla lugnt i princip hela dagen. Skönt att slippa stressa på morgonen för att hinna till dagis innan morgonsamlingen.
Efter lunch gick vi och handlade. På tillbakavägen gick vi förbi ett äldreboende som håller på att byggas. Jag frågade Lovisa om jag och pappa får komma och bo hos henne när vi blir gamla. Lovisa säger då:
"Men mamma du ska ju bli mormor och inte gammal".
Jaha, sa jag. Men får jag komma och bo hos dig när jag blir mormor?
Lovisa funderade en stund och sade sedan: 
"Jag tror du får komma och hälsa på ibland"... :-)

På kvällen efter fredagsmyset ville Lovisa sitta och mysa i mitt knä en stund, men det ville inte Moa... Hon blev helt galen och skrek och grät, det hjälper inte att man säger "Först Lovisa. Sedan Moa" (vilket hon mycket väl egentligen förstår) utan hon är helt blockerad. Just då kändes det väldigt jobbigt, men nu idag hände en sak som gör att det verkar bli bättre. Återkommer till det längre ner.

Lördag
Lördag förmiddag städade vi och barnen ville gärna vara delaktiga. De fejar på med trasor och handdukar, men däremellan leker de och drar fram leksaker så det knappt går att dammsuga.

På eftermiddagen tog jag med mig Lovisa och for in till Umeå för att uträtta lite ärenden. Det var andra gången jag for iväg längre än 15 minuter (jag har tidigare som mest gått två varv runt kvarteret). Första gången var på min födelsedag då jag faktiskt unnade mig ett par timmars SPA. Nu var det alltså andra gången jag åkte iväg en längre stund och det gick faktiskt bra. Hon började gråta när jag tog upp henne och berättade att jag skulle åka iväg, men att jag snart skulle vara tillbaka. Inte häftig gråt, utan snarare en "mittemellan" gråt.
Efter vi åkt ökade dock gråten och det blev även skrik. Efter en stund accepterade hon att Johan tog upp henne och han vaggade henne tills hon somnade. Efter 30 minuters sömn vaknade hon och då var hon mycket gladare. De lekte och åt "mellis". Ibland kom hon på sig, men bara korta stunder. När jag och Lovisa kom hem var hon på ett bra humör, skrattade och vi fick kramar. Nu ska vi fortsätta öva på att jag åker iväg korta stunder, så att "separationen" blir enklare för varje gång.

På kvällen kom tjejerna igång och lekte med en bit kartong. De drog varandra runt i vardagsrummet och hade jättekul.



Söndag
Vi åkte på förmiddagen till Sävar och hälsade på min syster. Lovisa och Moa lekte med sina kusiner och hade roligt. Vi tog även julkort på de fyra kusinerna tillsammans och det var inte enkelt. Efter lång övertalning och mutning i form av pepparkakor och leksaker, så fick vi ta några kort på dem. Här är ett av korten (men det är inte det som hamnar i kalendern till mormor och morfar).



Dagen avslutades med en god middag hos mormor och morfar. Köttfärssoppa och pannkakor. Har ni aldrig ätit köttfärssoppa kan jag verkligen rekommendera det. Godaste soppan enligt mig!

Måndag
Under natten mot måndag märkte jag att Lovisa kliade örat. På morgonen var hela örat rött samt båda kinderna röda och prickiga. Hon fick vara hemma från dagis och vi smörjde med kortison. Under eftermiddagen lättade klådan och rodnaden, så jag kunde avskriva min teori om scharlakansfeber. Skönt...
Eftersom hon inte hade någon feber var vi ute på eftermiddagen. Vi byggde snögubbe och gjorde massor av sockerkakor och chokladbollar åt honom. För om ni inte visste det så har Lovisa bestämt att kakor är medicin åt snögubbar. Får de inte massor av fika blir de sjuka med feber och vattkoppor:-)








Vi var ute i två timmar och när vi kom in var vi alla tre lite kalla. Då passade det bra att farmor kom med nybakade saffransbullar, så vi fick ett gott fika. Farmor var kvar hela kvällen och sov även över. Eftersom Johan var på tjänsteresa var det skönt med lite sällskap och hjälp vid läggningen. Förut har Lovisa inte velat att farmor ska lägga henne utan att jag eller Johan ska göra det. Men den här gången var hon eld och lågor och bestämde att farmor skulle sova med henne i hennes rum. Otroligt vad det har hänt mycket med Lovisa på slutet. Man märker att hon utvecklats och att hon blivit mycket "mognare" och vågar mycket mer. Både hemma och på dagis.

Tisdag
Lovisa hade en lång förklaring för mig om att hennes pussar inte kan flyttas från munnen till kinden eftersom hon inte har något stuprör mellan dessa två kroppsdelar. Man är helt fascinerad av hennes fantasi och har ibland svårt för att hålla sig för skratt.

Onsdag

Idag hände en väldigt positiv sak som kändes otroligt uppmuntrande. Lovisa hoppade upp i mitt knä efter middagen och ville kramas (Lovisa har undvikit det en tid eftersom hon vet vilket liv det brukar bli). Moa kom som en raket till oss, men accepterade när jag sa "Lovisa först. Moa sedan". Hon stod brevid, men gick sedan och busade med Johan. Efter en liten stund kom hon igen och försökte trycka bort Lovisa, men grät inte. Och sedan när det blev hennes tur hade hon bara tid att sitta 15 sekunder...
Hoppas den här svartsjukan nu släpper och att hon from nu förstår att jag finns till för både henne och Lovisa.

Moa har idag helt plötsligt börjat sjunga Bä Bä Vita Lamm. När vi går och lägger oss sjunger jag alltid den och "Hoppe Hoppe Hare" för henne. Nu verkar hon ha lyssnat klart och är redo att sjunga med. Idag när jag började sjunga hyssjade hon mig och sa "Moa sjunga". Och så kom det:
"Bä Bä BiLa GullLullLull"

Det som också hänt idag är att tjejerna kommit på att det är roligt att klä ut sig. De klädde ut sig till fjärilar. Moa hade inga vingar, men var nöjd ändå med den rosa kjolen.



Visst är de söta?

Efter vi hämtat Lovisa på måndag eftermiddag åkte vi alla tre, i hällande regn, i bil till det café som finns i Vännäs. Och vilket café! Latte, två festis och tre stora goda kladdkakor för endast 94 kronor. Lovisa älskar allt med choklad (tror det beror på att hennes mjölkintolerans gjort att hon inte fått choklad så ofta) och njöt verkligen. Hon åt med inlevelse och med små, små skedar. När hon tycker något är riktigt gott ser man det genom att tungan kommer fram på ett väldigt sött sätt:-)

Tisdag åkte vi in till Umeå efter dagiset. Vi bytte Moas dopklänning till en större storlek och hämtade ut en present till min bästa (och äldsta i den betydelsen att jag känt henne längst) kompis som skulle fylla 40 dagen efter. Jag hade beställt ett namnsmycke i silver med hennes två barns namn ingraverade. Efter vi fixat detta sammanstrålade vi med mormor och morfar vid den stora barn- och leksaksbutik som finns i Umeå. Mormor hade nämligen lovat Lovisa en leksak om hon var duktig när vi ska iväg till dagis på morgonen. Lovisa har varit jätteduktig i tre veckor och det var alltså dags för henne att kvittera ut sin belöning. Hon följde med mormor och morfar och valde en sminklåda för barn. Se reultatet från gårdagens övning. Visst var det en måttfull sminkning:-)



Jag har dock förklarat för Lovisa att innan hon är femton så får hon inte gå ut ur huset med smink...

Moa fick också en present. När hon fick syn på en Bolibompa-börs sken hon upp med hela ansiktet och greppade den. Hon har verkligen varit intresserad av våra börsar och nu fick hon en egen. Gissa om höjden av lycka:-)



Sedan mötte vi pappa efter han slutat sitt jobb och vi åkte och överraskade min kompis. Hon tänkte smita iväg från sin födelsedag, så vi var tvungna att "ta" henne innan. Presenten blev mycket uppskattad!

Onsdag fick vi besök av en mamma från kvarteret brevid som har barn i samma ålder som Lovisa och Moa. Jättetrevlig stund där barnen hittade varandra direkt. Men det är konstigt att de underligaste ställena blir de mest uppskattade lekplatserna... Helt plötsligt befanns sig alla barnen i duschkabinen och där tillbringade de nästan en hel timme. De sjöng, lyste med ficklampa och låtsades duscha.




Idag torsdag har Lovisa och Moa roat sig med att hoppa i soffan så att Lovisa höll på flyga ut genom fönstret. Gissa om mamman blev rädd och galen... Efter en långt förmaningstal och en stunds återhämtning hittade de en annan lugnare lek. De tog på sig varsin ryggsäck och låtsades gå på utflykt (givetvis hade Moa börsen med sig i ryggsäcken).



Jag kan berätta att här i Vännäs har det slutat regna och det har nu blivit kallt och vi har fått 10 centimeter snö. Otroligt härligt och supervackert när snön hänger i träden. Hoppas snön nu ligger kvar fram till jul.

Nu ska jag gå och ta på mig mitt nya Hello Kitty nattlinne och mina nya Hello Kitty sockar. Man måste ju hänga med i dagens mode:-)