Ett stort framsteg. Hallelujah!!!

Mycket har hänt sedan sist, men jag tar det eftersom.

I fredags började vi dagen tidigt eftersom det var Lucia på dagis. Vi hade full sjå att väcka tjejerna när klockan ringde 06:00, vilket jag har full förståelse för eftersom jag och Johan också var dödströtta. Vi kom oss iallafall iväg till dagis och vilket himla fint luciatåg vi fick se. Alla avdelningar hade övat på julsångerna och sedan skapat ett stort gemensamt tåg. Lucia-Lovisa har gått och nynnat sånger konstant hemma, så nu var det kul att höra dem "in action".  Lovisa är i mitten av Luciorna.



Efter luciatåget gick vi hem igen, eftersom fredag är Lovisas lediga dag från dagis. Lovisa var jättetrött och ville helst gå och sova, men vi höll ut till efter lunch. Då tog vi alla tre (Johan fick ingen, eftersom han var på jobbet) en välbehövlig sovvila på 30 minuter. Innan dess hade vi pysslat ett par timmar och se det fina resultatet av deras målande:



Ser ni att Lovisa ritat en panda?

Efter sovstunden hade vi nya krafter och vi fick besök av mormor och morfar. Vi hade en trevlig stund med både fika och middag samt lek. Titta hur fina fjärilar vi har i vårt hus och hur snabbt och högt de kan flyga:



Moa och mormor kramades en stund på soffan:



Moa har sedan sist också valt ut ett gosedjur som sin favorit. Hon har fått namnet Mimmi och ska numera alltid finnas med Moa när hon sover:



Obeservera hennes tuffa flygarjacka som morbror Anders införskaffat i USA.

Lördag började med att jag tidigt tog på mig morgonrocken och smög ut till brevlådan för att ta in tidningen. Den stora Luciabilagan var nämligen med den dagen och eftersom vi var och tog bild för detta, så ville jag se resultatet. Och det blev himla bra. Kolla själv på nedanstående länk:

http://neo.vk.se/bildspel/lucia2009/index.php?imgid=5075

Och det roliga var att tjejerna även var med på tidningens första sida där man gjort ett litet kollage av luciabilder. Det var över 1000 bilder i bilagan, så det var mycket att kolla igenom den morgonen...

Lördag var även vår stora "julbakardag". Vi bakade pepparkakor och lussekatter samt dekorerade stora pepparkakshjärtan för att ha hängande i köksfönstren. Men för att kunna baka detta så var vi först tvungna att åka och handla. Jag tog med mig Lovisa och både jag och Johan tänkte att nu blir det ett himla gråt från Moa, men döm om vår förvåning när hon bara nickade när Johan sa att nu ska mamma åka bort en stund.
Hon vinkade glatt till Lovisa och mig när vi åkte iväg och både jag och Lovisa satt lite chockade i bilen. Lovisa sa efter en stund: "Om Moa inte tänker grina mer, så är jag nog hemma nästa gång"...
Uppenbarligen är det inte så roligt att handla med mamma:-)
Jag för min del tänkte mitt i chocken: "Hallelujah!!!". Vet inte varför, men det kändes stort just då.
Sedan att hon grät igen när jag skulle iväg i måndags är en mindre sak, eftersom vi nu sett att det faktiskt kan gå bra ibland.

Under fredagen började Moa näsa rinna och på lördagen rann det något kopiöst. Hade vi haft en 10 liters hink under hennes näsa så tror jag att den hade fyllts under lördagen. På söndag när vi vaknade hade rinnsnsuvan försvunnit, men nu hade förkylningen brutit ut och hon hade feber. Efter det har hon snörvlat, hostat och varit extremt gnällig på kvällarna och nätterna. Igår hade hon ingen feber, men fortfarande är hon tät i näsan och småhostar. Och hon snarkar väldigt sött:-)

Lördag fick Johan lägga Moa för första gången. Lovisa har verkligen längtat efter att jag ska lägga henne igen, så nu tänkte vi det var dags att prova. Det gick faktiskt bra ända till Johan sa god natt och släckte lyset. Då kom hon på sig och började gråta och ropa efter mamma. Det gjorde hon tills hon somnade ca 20 minuter senare. Hjärtskärande, men samtidigt känns det ganska likt det här med att jag åker iväg. Dvs kör vi bara på så släpper gråten ganska snabbt. Nu ska vi prova att vi lägger varannan kväll, så att vi arbetar in en rutin hos henne.

Söndag passade vi på att klä julgranen efter Johan och Lovisa varit ute och lekt en stund. Tjejerna hjälpte till med stor frenesi och julgranen blev jättefin.



Idag tisdag var det sista dagen på dagis innan jullovet för from nu ska Johan vara ledig fram tom 10/1.  När jag och Moa hämtade Lovisa på dagis fick vi ta bilen dit, fastän det bara är ett par hundra meter mellan oss och dagiset. Lovisa hade med sig hem ett verkstadsprojekt (en "spanartomte"), ett vintertittskåp samt massor av fina teckningar från terminen som varit. En av fröknarna är även bildlärare och har under terminen tagit med sig bilder av kända konstverk som barnen har fått måla av. Lovisa hade gjort ett jättefin kopia av en Picassotavla som nog kommer att ramas in och sättas upp på en vägg här hemma.

Efter vi hämtat åkte vi in till en fotograf i Umeå för att ta en "BB-bild" som ska in i lokaltidningen för att annonsera Moas hemkomst. Jag återkommer med länk när den har kommit in i tidningen. Fotografen var jätteduktig och lockade fram både skratt och bra bilder. Ska bli kul att få se det färdiga resultatet.

Imorgon är planen att åka skidor på gården. Efter att ha haft snö i början av veckan, så försvann den några dagar och istället blev det blixthalka och livsfarligt att gå på gatorna. Men nu är snön tillbaka och jag har hört att det är likadant i södra Sverige. Hoppas nu att snön ligger kvar fram ända fram till våren.  

Framsteg i Moas språkutveckling:
- Nya ord kommer hela tiden, såsom TV, hjälpa, vatten, hår, kamma, etc.
- Lovisa har sagt "Sluta härmas" så många gånger till Moa att Moa nu också börjat säga det till Lovisa. Gissa om storasyster blir irriterad...
- Idag förstod jag att Moa har förstått skillnaden mellan stor och liten. Vi kollade på bilar när vi hade rött ljus i en gatukorsning. Då sa Moa "stor bil" till en mindre skåpbil. Sedan sa hon "Liten bil" till en vanlig sedanbil.

För övrigt:
- Moa kommer att bli en otrolig telefonpratare. Hon älskar att prata i telefon och hon är inte tyst. Hon pratar på kinesiska och det låter så sött. Man skulle bara vilja veta vad hon säger...
- Lovisa har blivit så klok... Hon har så bra förklaringar till allt och säger även till oss om vi inte uppför oss. När vi var på affären sa hon till mig att inte gå mitt i parkeringen utan gå på sidan. "Tänk att jag måste säga till dig" sa hon sedan:-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0