Jul och Nyår
Tisdagen innan julafton packade vi två bilar fulla med kläder, mat, julpynt och julklappar och åkte till stugan. Jag hade en tanke om att skriva några inlägg under jul och vi tog därför med oss vår netbook. Men tror ni att vi kom ihåg att ta med oss surfstickan? Nejdå, i den totala förvirringen som rådde innan vi kom oss iväg glömde vi uppenbarligen den...
Vi var lite fundersamma över hur Moa skulle uppleva att åka till ett annat ställe och sova där, men hon var tryggheten själv. Lovisa visade henne runt och efter det gick hon bara fram till leklådan, hällde ut alla leksaker mitt på golvet och började sedan leka. Och hon har sovit hur bra som helst hela tiden utan att vakna och vara orolig. Och när vi sedan kom hem var hon lika glad för det:-)
Men om vi börjar en dag innan vi åkte till stugan upptäckte vi att Moa fått så pass långt hår att hon kunde ha en tofs uppe på huvudet. En stor händelse som hon fortfarande är mycket nöjd över:
Hon verkar dock vara en otroligt håröm ung dam, men låter sig inte stoppas av detta.
I stugan var det mycket snö redan när vi kom och under den vecka vi var där kom det ännu mer. Efter som det samtidigt blåste från havet drevade vägen hela tiden igen. Johan fick köra med snöslunga både för att vi skulle ta oss ut därifrån samt för att ta oss tillbaka från de middagar vi var på.
Tjejerna tyckte det var roligt med all snö och vi var ute en stund varje dag. Det var dock samtidigt otroligt kallt så det gällde att klä barnen ordentligt. Gissa om Moa tyckte det var jobbigt med alla kläder...
Lite bilder från våra utevistelser:
Julaftonsmorgonen vaknade tjejerna ganska tidigt och Lovisa var förväntansfull. Vi gick upp och delade ut lite morgonjulklappar till varandra. Lovisa blev mest nöjd över sin tugummimaskin samt sitt läppglans:
Om ni tittar noga ser ni att Lovisa har sår på näsan och vid ögat efter att ha blivit sårad i strid med lillasyster. Lillasyster blev irriterad över att Lovisa sa att hon inte fick öppna ett skåp, nöp till rejält mot ögat och Lovisa började gallskrika.
Moa har slutat att bitas när hon blir arg, men vi har uppenbarligen en bit kvar innan nypningarna försvunnit.
Moa blev otroligt glad över ett diadem med tillhörande örhängen samt en bur med en katt inklusive en massa redskap för att ta hand om den:
Senare på dagen åkte vi till min syster där vi firade jul med hennes familj inklusive hennes svärmor, min mamma och pappa samt min bror, Johans föräldrar och hans yngre bror. Tomten kom även dit och lämnade en massa julklappar. Lovisa har blivit en van julklappsöppnerska och öppnade i en raasande takt. Moa däremot tog till en början emot sina klappar med glädje men efter fyra eller fem stycken tyckte hon det fick vara nog. Hon viftade vvärjande amed handen och sa Bu Bu, dvs inte inte. Så resterande klappar fick sparas och öppnas senare.
Moa var först väldigt reserverad mot tomten och smågnydde hela tiden och ville vara i min famn, men det gick snabbt över och tomten fick på slutet en stor kram.
Lovisa och Moa har en väldigt snäll morbror som alltid köper kläder och presenter till dem när han kommer på besök från Stockholm. Lovisa fick av honom sin hemskt efterlängtade Nintendo DS spelkonsol och sken som en sol. Moa fick många saker som lät (vi ska hämnas detta:-) samt en vattenflaska med Nalle Puh på höljet. Den vattenflaskan blev hennes stora favorit och det hade egentligen räckt med den. Hela kvällen gick hon runt med flaskan och smösörplade vatten. Annars har hon fått för sig att varenda gång vi dricker kaffe ska hon också ha. Hon får en kaffekopp med vatten och sitter sedan och dricker en "kaffetår" med oss.
Lite bilder från julafton:
Dagen efter annandagen var vi till mormor och morfar och åt middag. Moa fick då låna morbror Anders telefon och gissa om hon fotade hela kvällen:
Sedan hade vi besök av farmor och farfar i stugan där vi bjöd på fika och middag. Lovisa satt länge och pysslade med farmor medan Moa la beslag på farfar. Moa prydde honom med allt "blingbling" hon fått på julafton:
På tisdagen packade vi ihop oss igen och åkte hem. Både Moa och Lovisa var tveksamma att åka från stugan men när vi kom hem var båda nöjda. Moa skrek "Hemma" när hon såg uppfarten till huset. De har sedan dess lekt med sina julklappar och vi har även varit ute och skottat ett slott samt åkt bob.
Igår på nyårsafton hade vi besök av Johans bror med sambo och ett barn. Frida är endast sex veckor äldre än Lovisa och de älskar att leka med varandra. Även om det även kivas och bråkas då och då...
Vi lagade mat tillsammans och hade det det jättetrevligt.
Innan de kom åt vi en pastalunch och för att inte få tomatfläckar på nyårskläderna fick tjejerna äta med bar överkropp:-)
Idag har det varit en seg dag eftersom vi varit ganska trötta. Vi gick i säng direkt efter tolvslaget, men man känner sig ändå inte utvilad. Antagligen på grund av att tjejerna fått för sig att de båda ska sova tillsammans med mig och bara på min halva av sängen. Jag ligger mitt i mellan och är helt fasttryckt mellan två små härliga tjejer. Men även om de är härliga blir det lite jobbigt i längden att inte kunna vända på sig som man vill. Sedan blir det inte bättre när man på morgonen beklagar sig lite och får då höra av Johan att "Jag hade då ganska gott om plats i natt...":-)
Idag hände det en sak som gjorde oss förvånade. Dels att Lovisa nu gått tillbaka in i bebisåldern och ville ha haklapp, men det är nog en engångsföreteelse.
Moa brukar sitta och äta i ganska rask takt samt tycka att allt är gott. Men nu verkar hon ha fattat att det finns god mat och mindre god mat. Vi gjorde potatis, skinka, stekt ägg och kokta grönsaker till middag (man måste ju bli av med skinkan någon gång) och det gick väldigt trögt och hon visade med jämna mellanrum att hon inte ville ha mer. Men när man skulle ta tallriken slet hon åt sig den igen och började äta. För även om det inte var världens godaste går det ju inte ännu att lämna den:-)
Lovisa med haklapp:
En sur Moa som hellre skulle vilja ha någon annan mat:
Lovisa
När det gäller Lovisa fortsätter hon sjunga påhittade sånger på påhittade språk. Hon kan hålla på i en timme och högt sjunger hon också.
Hennes tankar om döden fortsätter och man får frågor då och då. Men hon har ännu inte kommit till frågan om hon och vi ska dö.
Däremot ställer hon ännu inga frågor kring sin adoption vilket förvånar oss lite, men de kommer nog tids nog. Hon tycker dock om att titta i sitt fotoalbum från adoptionsresan och pratar nu om att ta med sig det till dagis.
Mycket av hennes tankar kretsar just nu kring detta med filmer på TV och om de är riktiga. Vi berättade nämligen att Anna i "Barnen i Bullerbyn" (den nya versionen) spelas av en flicka som idag är vuxen och är en känd sångerska. Hon kan inte förstå det här med att barnen spelar en roll och egentligen heter något annat samt finns utanför TVn. Man har fullt sjå att försöka svara på alla hennes tankar och frågor kring detta.
Vad svarar man tex på detta:
"Varför träffade jag inte Anna när jag var i Stockholm?"
"Hur kan de vara stora?"
"Hur kan de finnas utanför TVn?"
Och det var ändå de enkla frågorna...
Moa
Lite kort om Moa så kan jag berätta att hon mer och mer accepterar att Lovisa sitter hos mig. Däremot håller gråten fortfarande i sig när Johan ska lägga henne. Men hon verkar nu fatta det här med att vi lägger varannan dag.
Vi försöker uppmuntra henne att säga till innan hon bajsar i blöjan, så vi hinner på toan, genom att ge hon och Lovisa kex när de bajsar på toan. Men hon verkar inte bry sig att Lovisa får kex varje dag utan verkar fullt nöjd med blöjalternativet. Så hon är uppenbarligen inte mogen ännu och vi har slutat tjata.
Moas språkutveckling går med raketfart och nya ord bubblar ur henne. Tre- och fyrordsmeningar kommer regelbundet. Naturligtvis förstår vi henne bäst men jag tycker ändå hon pratar otroligt rent.
Hon är fortfarande bestämd av sig och gör gärna saker vi sagt hon inte får. Allt som ligger på golvet verkar hon inte kunna motstå att gå och hoppa på, vilket gör att leksaker gått sönder.
Men hon är ett otroligt glatt barn som inte har långt till skratt. Hon är otroligt kittlig och speciellt i armhålorna. Hon gillar att skåla och dricka "kaffe". Hon älskar att sjunga "Hoppe Hoppe Hare", men är alltid en halv mening bakom.
Att pappa busar med henne älskar hon. Åka bob skulle hon kunna göra i timmar. Just nu låtsas hon ofta måla läpparna med läppglans (Moa gör allt som Lovisa gör, vilket retar storasyster väldigt, väldigt mycket:-).
Att packa hanväskor med småsaker är för närvarande också en stor favoritsysselsättning.
Vi var lite fundersamma över hur Moa skulle uppleva att åka till ett annat ställe och sova där, men hon var tryggheten själv. Lovisa visade henne runt och efter det gick hon bara fram till leklådan, hällde ut alla leksaker mitt på golvet och började sedan leka. Och hon har sovit hur bra som helst hela tiden utan att vakna och vara orolig. Och när vi sedan kom hem var hon lika glad för det:-)
Men om vi börjar en dag innan vi åkte till stugan upptäckte vi att Moa fått så pass långt hår att hon kunde ha en tofs uppe på huvudet. En stor händelse som hon fortfarande är mycket nöjd över:
Hon verkar dock vara en otroligt håröm ung dam, men låter sig inte stoppas av detta.
I stugan var det mycket snö redan när vi kom och under den vecka vi var där kom det ännu mer. Efter som det samtidigt blåste från havet drevade vägen hela tiden igen. Johan fick köra med snöslunga både för att vi skulle ta oss ut därifrån samt för att ta oss tillbaka från de middagar vi var på.
Tjejerna tyckte det var roligt med all snö och vi var ute en stund varje dag. Det var dock samtidigt otroligt kallt så det gällde att klä barnen ordentligt. Gissa om Moa tyckte det var jobbigt med alla kläder...
Lite bilder från våra utevistelser:
Julaftonsmorgonen vaknade tjejerna ganska tidigt och Lovisa var förväntansfull. Vi gick upp och delade ut lite morgonjulklappar till varandra. Lovisa blev mest nöjd över sin tugummimaskin samt sitt läppglans:
Om ni tittar noga ser ni att Lovisa har sår på näsan och vid ögat efter att ha blivit sårad i strid med lillasyster. Lillasyster blev irriterad över att Lovisa sa att hon inte fick öppna ett skåp, nöp till rejält mot ögat och Lovisa började gallskrika.
Moa har slutat att bitas när hon blir arg, men vi har uppenbarligen en bit kvar innan nypningarna försvunnit.
Moa blev otroligt glad över ett diadem med tillhörande örhängen samt en bur med en katt inklusive en massa redskap för att ta hand om den:
Senare på dagen åkte vi till min syster där vi firade jul med hennes familj inklusive hennes svärmor, min mamma och pappa samt min bror, Johans föräldrar och hans yngre bror. Tomten kom även dit och lämnade en massa julklappar. Lovisa har blivit en van julklappsöppnerska och öppnade i en raasande takt. Moa däremot tog till en början emot sina klappar med glädje men efter fyra eller fem stycken tyckte hon det fick vara nog. Hon viftade vvärjande amed handen och sa Bu Bu, dvs inte inte. Så resterande klappar fick sparas och öppnas senare.
Moa var först väldigt reserverad mot tomten och smågnydde hela tiden och ville vara i min famn, men det gick snabbt över och tomten fick på slutet en stor kram.
Lovisa och Moa har en väldigt snäll morbror som alltid köper kläder och presenter till dem när han kommer på besök från Stockholm. Lovisa fick av honom sin hemskt efterlängtade Nintendo DS spelkonsol och sken som en sol. Moa fick många saker som lät (vi ska hämnas detta:-) samt en vattenflaska med Nalle Puh på höljet. Den vattenflaskan blev hennes stora favorit och det hade egentligen räckt med den. Hela kvällen gick hon runt med flaskan och smösörplade vatten. Annars har hon fått för sig att varenda gång vi dricker kaffe ska hon också ha. Hon får en kaffekopp med vatten och sitter sedan och dricker en "kaffetår" med oss.
Lite bilder från julafton:
Dagen efter annandagen var vi till mormor och morfar och åt middag. Moa fick då låna morbror Anders telefon och gissa om hon fotade hela kvällen:
Sedan hade vi besök av farmor och farfar i stugan där vi bjöd på fika och middag. Lovisa satt länge och pysslade med farmor medan Moa la beslag på farfar. Moa prydde honom med allt "blingbling" hon fått på julafton:
På tisdagen packade vi ihop oss igen och åkte hem. Både Moa och Lovisa var tveksamma att åka från stugan men när vi kom hem var båda nöjda. Moa skrek "Hemma" när hon såg uppfarten till huset. De har sedan dess lekt med sina julklappar och vi har även varit ute och skottat ett slott samt åkt bob.
Igår på nyårsafton hade vi besök av Johans bror med sambo och ett barn. Frida är endast sex veckor äldre än Lovisa och de älskar att leka med varandra. Även om det även kivas och bråkas då och då...
Vi lagade mat tillsammans och hade det det jättetrevligt.
Innan de kom åt vi en pastalunch och för att inte få tomatfläckar på nyårskläderna fick tjejerna äta med bar överkropp:-)
Idag har det varit en seg dag eftersom vi varit ganska trötta. Vi gick i säng direkt efter tolvslaget, men man känner sig ändå inte utvilad. Antagligen på grund av att tjejerna fått för sig att de båda ska sova tillsammans med mig och bara på min halva av sängen. Jag ligger mitt i mellan och är helt fasttryckt mellan två små härliga tjejer. Men även om de är härliga blir det lite jobbigt i längden att inte kunna vända på sig som man vill. Sedan blir det inte bättre när man på morgonen beklagar sig lite och får då höra av Johan att "Jag hade då ganska gott om plats i natt...":-)
Idag hände det en sak som gjorde oss förvånade. Dels att Lovisa nu gått tillbaka in i bebisåldern och ville ha haklapp, men det är nog en engångsföreteelse.
Moa brukar sitta och äta i ganska rask takt samt tycka att allt är gott. Men nu verkar hon ha fattat att det finns god mat och mindre god mat. Vi gjorde potatis, skinka, stekt ägg och kokta grönsaker till middag (man måste ju bli av med skinkan någon gång) och det gick väldigt trögt och hon visade med jämna mellanrum att hon inte ville ha mer. Men när man skulle ta tallriken slet hon åt sig den igen och började äta. För även om det inte var världens godaste går det ju inte ännu att lämna den:-)
Lovisa med haklapp:
En sur Moa som hellre skulle vilja ha någon annan mat:
Lovisa
När det gäller Lovisa fortsätter hon sjunga påhittade sånger på påhittade språk. Hon kan hålla på i en timme och högt sjunger hon också.
Hennes tankar om döden fortsätter och man får frågor då och då. Men hon har ännu inte kommit till frågan om hon och vi ska dö.
Däremot ställer hon ännu inga frågor kring sin adoption vilket förvånar oss lite, men de kommer nog tids nog. Hon tycker dock om att titta i sitt fotoalbum från adoptionsresan och pratar nu om att ta med sig det till dagis.
Mycket av hennes tankar kretsar just nu kring detta med filmer på TV och om de är riktiga. Vi berättade nämligen att Anna i "Barnen i Bullerbyn" (den nya versionen) spelas av en flicka som idag är vuxen och är en känd sångerska. Hon kan inte förstå det här med att barnen spelar en roll och egentligen heter något annat samt finns utanför TVn. Man har fullt sjå att försöka svara på alla hennes tankar och frågor kring detta.
Vad svarar man tex på detta:
"Varför träffade jag inte Anna när jag var i Stockholm?"
"Hur kan de vara stora?"
"Hur kan de finnas utanför TVn?"
Och det var ändå de enkla frågorna...
Moa
Lite kort om Moa så kan jag berätta att hon mer och mer accepterar att Lovisa sitter hos mig. Däremot håller gråten fortfarande i sig när Johan ska lägga henne. Men hon verkar nu fatta det här med att vi lägger varannan dag.
Vi försöker uppmuntra henne att säga till innan hon bajsar i blöjan, så vi hinner på toan, genom att ge hon och Lovisa kex när de bajsar på toan. Men hon verkar inte bry sig att Lovisa får kex varje dag utan verkar fullt nöjd med blöjalternativet. Så hon är uppenbarligen inte mogen ännu och vi har slutat tjata.
Moas språkutveckling går med raketfart och nya ord bubblar ur henne. Tre- och fyrordsmeningar kommer regelbundet. Naturligtvis förstår vi henne bäst men jag tycker ändå hon pratar otroligt rent.
Hon är fortfarande bestämd av sig och gör gärna saker vi sagt hon inte får. Allt som ligger på golvet verkar hon inte kunna motstå att gå och hoppa på, vilket gör att leksaker gått sönder.
Men hon är ett otroligt glatt barn som inte har långt till skratt. Hon är otroligt kittlig och speciellt i armhålorna. Hon gillar att skåla och dricka "kaffe". Hon älskar att sjunga "Hoppe Hoppe Hare", men är alltid en halv mening bakom.
Att pappa busar med henne älskar hon. Åka bob skulle hon kunna göra i timmar. Just nu låtsas hon ofta måla läpparna med läppglans (Moa gör allt som Lovisa gör, vilket retar storasyster väldigt, väldigt mycket:-).
Att packa hanväskor med småsaker är för närvarande också en stor favoritsysselsättning.
Kommentarer
Trackback
